Informationsmöte om dammförstärkningen i Laisvall. Isabell Burlin, miljöansvarig, Patrik Lundkvist, byggledare och Astrid Lindgren, projektledare, informerade om de arbeten som nu inletts.
Arbetet med förstärkning av sjömagasinsdammen i Laisvall har inletts. Just nu märks det framför allt på grund av de lastbilar som transporterar material till området.
– Vi ska upp med 40 000 kubik material och försöker nu få upp så mycket som möjligt medan det fortfarande finns tjäle i vägen, berättade Astrid Lindgren, Bolidens projektledare, inför ett tjugotal laisvallbor som kom till måndagsmötet i klubbstugan.
Vid mötet presenterades byggledaren Patrik Lundkvist. Beskedet om att han har en bakgrund i Laisvall (hans farfar bodde och arbetade här) välkomnades av mötesdeltagarna.
Upphandlingen för dammförstärkningen är klar och entreprenör blir Civil Works Nordic. Exakt datum för när arbetet på själva dammen inleds är inte fastställt, men arbetet ska vara klart i oktober.
– Arbetet kommer att påverka framkomligheten på Adolfströmsvägen, men vi bedömer inte att vi kommer att behöva stänga av vägen, sa Astrid Lindgren.
Däremot kan ett trumbyte strax ovanför dammen orsaka vägavstängning.
– Det ingår inte i vårt projekt, det är Trafikverket som utför detta och dom har information om det, sa Isabell Burlin, miljöansvarig.
Under året fortsätter arbetet med att försöka skrämma fåglar från att häcka vid Saivas.
– Det blir tredje året, och vi provar oss fram för att hitta så effektiva skrämselåtgärder som möjligt, berättade Isabell Burlin. Parallellt med detta arbete funderar vi på olika andra lösningar som är bra för både fåglar och Aisjaur.
Röjning av vägar och dammvall är beställt, och flera av mötesdeltagarna uttryckte sitt gillande över att all contorta nu ska rensas bort. I sommar kommer också en mer omfattande provtagning av fisk och sediment att ske.
– Det görs var femte år i Laisan och Aisjaur. Senaste gången var 2021, och där kan jag säga att fisken har sett bra ut i Aisjaur. I Laisan bör man undvika att äta siklever, men köttet går bra, sa Isabell Burlin.
Under årens lopp har det funnits flera olika idéer på hur man skulle kunna använda anrikningssand från gruvverksamheten i Laisvall på ett bra sätt. Mötesdeltagarna nämnde bland annat satsningen på att tillverka tegel av sanden. Produktionen pågick under en period, och detta tegel har använts till husbyggen i Arjeplog och Laisvall, men någon riktig succé blev det aldrig. Teglet blev för tungt, och murningen tog därför alltför lång tid.
– Jag känner till två-tre forskningsprojekt som gjorts, hittills har inget gett önskat resultat. Men det kan komma fler och nya projekt, så bli inte förvånade om det kommer någon lastbil och hämtar anrikningsand, det finns ju gott om den, sa Astrid Lindgren.
En ansökan om dispens för att få ta hand om dikesmassor från Trafikverkets dikesrensningar har lämnats in till länsstyrelsen.
– Vi vill ta upp diskesmassorna på magasin H och använda dem där. Det är lägre halter i dem än i anrikningssanden. Men det blev stopp från Naturvårdsverket, Vi har skickat in en ansökan om dispens, och hoppas få den beviljad. Alternativet är transport tilll deponi i Umeå, säger Isabell Burlin.
