Uranbrytning i Arjeplog – kan bli aktuellt tidigast om fem år, gissar journalisten och författaren Arne Müller, som bjudits in av Naturskyddsföreningen och Silvermuseet.
Intresset för uranprospektering i Arjeplog finns, och alltfler områden mutas in av olika företag.
– Det är ganska långt kvar till en eventuell urangruva här skulle kunna bli verklighet, jag gissar på fem-tio år. Men intresset för Arjeplog finns, och ett av företagen har uttalat att man under 2026 ska prioritera norra Sverige, berättade journalisten och författaren Arne Müller, som bjudits in av Naturskyddsföreningen i Arjeplog i samarbete med Silvermuseet till en föreläsning.
Arne Müller berättade att det aldrig tidigare satsats så mycket pengar på prospektering som nu, och att malmproduktionen ökat rejält de senaste decennierna. Han pekade också på det faktum att de stora, etablerade gruvbolagen, LKAB och Boliden, kan redovisa minskade utsläpp i både vatten och luft.
– Det är positivt. Men när det gäller de mindre bolagen ser det annorlunda ut. De behöver investerare och målar gärna upp bilder i lite för ljusa färger. Vi kan som exempel titta på Blaiken och Kaunisvaara.
Små och stora områden i Arjeplogs kommun är inmutade av företag som vill undersöka möjligheterna till uranbrytning. Sedan Arne Müller gjorde denna karta inför föreläsningen i Arjeplog, hade minst ett område tillkommit, mot kommungränsen mot Sorsele.
Ett av bolagen som nu vill titta närmare på uranförekomsten i Arjeplogs kommun är District Metals, samma företag som är aktuella i Oviken, vid Storsjön. Där har lokalbefolkningen protesterat kraftigt.
– Där finns uranet i alunskiffer, och det gör saken mer komplicerad. Här finns uranet i urberg, och det ligger ganska nära markytan. Om det blir brytning i Arjeplog sker det troligen i dagbrott, sa Arne Müller.
Både Arne Müller och Naturskyddsföreningens Lars Igeland konstaterade att kraftfulla lokala protester har visat sig ha effekt om man vill stoppa ett gruvprojekt.
– Där lokalbefolkningen tidigt varit på tårna och agerat, där har det varit svårt för bolagen att gå vidare. I Laver orkade man inte riktigt med, och där rullar planerna på. För oss i Naturskyddsföreningen är uranbrytning en stor fråga. Vi är inte emot gruvor, men ska vi ha gruvor ska det vara på bästa möjliga sätt, sa Lars Igeland.
Malin Brännström lyfte frågan om markrättigheter och hur tillståndsprocessen går till när Arne Müller delade med sig av sina kunskaper kring det som rör uranprospektering i Arjeplog.
– I Arjeplog är det intressant att se den politiska förändringen. När uranbrytning var aktuellt här under 1980-talet var det väldigt uppdelat och tydliga gränser. När jag pratade med partierna i höstas visade det sig att alla ville ha kvar det kommunala vetot, och det var endast Liberalerna som sa tydligt att de var öppna för möjligheten att ha en gruva här, berättade Arne Müller.
Föreläsningen lockade många till Silvermuseet, och sista ordet kring en eventuell uranbrytning i Arjeplog är definitivt inte sagt. Naturskyddsföreningens lista för de som vill veta mer om denna fråga blev fulltecknad.
